Nattligt luftintag
Som vanligt när jag har ätit något godis- eller fika-aktigt så får jag dåligt samvete, vilket ofta resulterar i någon form av rörelse. Det är väl egentligen inte särskilt dåligt, dock vet jag inte hur hälsosamt det är att få sådana infall. I vilket fall som helst drog jag ut en runda som Alle hängde på. Det var lika roligt halt som igår, fast nu i totalt mörker sista biten. Väldigt intressant. Som vanligt gick den knappa timmen relativt fort med samtalsämnen om gårdagskvällen och framtida termin i Växjö. Luft i lungorna och i hjärn/hjärterummet på samma gång. Bara plus helt enkelt.
Gårdagens komplimang?
- Shit, jag kände inte igen dig! Du ser ju bra ut!
Nya mobilen
Jag vill upp till Växjö snarast för att hämta min mobil. Dock vet jag inte ens om avin har kommit på posten, så det är väl lika bra att vänta till på måndag. Det är skitlänge, men samtidigt så kan jag ändå inte börja använda abonnemanget förrän natten till 2:a januari. Bittert. Har ni förresten sett att den matchar bloggen? Haha. Onödigt vetande.nu
Juldagen ecuals utgång
Jag har brutit en vana. En vana att juldagen endast innebär mysbrallor, god mat och godis. Helst en eller två filmer också för att pricken över i ska infinna sig. Men inte i år. I år föll jag för grupptrycket och tog en tur till krogen istället. Det är rätt egendomligt egentligen. Att folk går och och super skallen av sig dagen efter julafton. Men måste jag säga att jag nästan förstår. Kanske inte att folk super skallen av sig, men att man går ut och röjer lite medan man är hemma. För är man en hemåtervändare som jag, så finns et mycket socialt att hämta. Jag träffade jäkligt många gamla klasskompisar, och andra människor också för den delen.
Kvällen började hemma hos Alle me Kung fu Panda-spelande och knäck. Lite lagom uppvärmning för förfesten i Emms nya lya. Det var en riktigt mysig lägenhet som hon kallade liten, men i mina Växjömått var den alldeles lagom stor. Sen drog vi oss ut i kylan för att komma till Harrys med knökat dansgolv, girlfight och helt okej musik ändå. Sedan stod jag alldeles för länge i kön för en hamburgare, men åh så god den var när jag väl fått den.
Kvällen började hemma hos Alle me Kung fu Panda-spelande och knäck. Lite lagom uppvärmning för förfesten i Emms nya lya. Det var en riktigt mysig lägenhet som hon kallade liten, men i mina Växjömått var den alldeles lagom stor. Sen drog vi oss ut i kylan för att komma till Harrys med knökat dansgolv, girlfight och helt okej musik ändå. Sedan stod jag alldeles för länge i kön för en hamburgare, men åh så god den var när jag väl fått den.
Julafton i bilder
God Jul
Granen är klädd
Så, nu är min uppgift för dagen färdig. Nämligen att klä granen. I år fick jag göra det ensam, eftersom Johan inte kommer hem förräns om en stund. Så medan jag väntar på att få smaka på skinkan och äta lite jansson och köttbullar så töntar jag mig genom att ta fula kort. Mycket underhållande. I alla fall för en liten stund...
Givande konversation
●• Frida, =) säger:
Har du något förslag på vad man kan göra?
Fräddie - VXU - Home for christmas säger:
jaaaaaaaaaaaaaaaaaadu
peta i näsan?
alltid givande
det må inte alltid ge någon vinst, men det kittlar dödsskönt...
Julklappar och kära återseenden
Nu har man dragit en rejäl runda på stan för att få färdigt alla julklappar. När jag drog ut trodde jag aldrig att jag skulle bli riktigt färdig, men allt föll på plats ganska snabbt vilket var skönt. Dessutom var jag en runda inom optikern vilket också gick förvånansvärt fort. Så när jag fått reda på att min syn knappt ädrats alls sedan sist, drog jag till mig några nya testbågar och gjorde stan igen.
Ett par kära återseenden blev det. Träffade bl.a Wennstig som jag inte sett sedan ötersjö ungefär. Det får allt bli lite filmkväll snart så man hinner snacka av sig. Dessutom hann jag byta några ord med fröken Assarsson som komit hem från Lund. Det är väl det som är tjusningen med att komma hem såhär antar jag. Förr såg man dem några gånger om dagen och nu inte på flera månader. Det känns så skumt. Bara för det bjuder jag på bilder från studenten. Alle fick också komma med på ett hörn.
Simrishamn 2008
Då var det över igen, nämligen startskottet för Pro-viva Cup i badminton som precis som vanligt ustpelade sig i Simrishamn. Precis som jag trodde så gick det inte världs direkt. Men har man inte tränat badminton på 4 månader så får man skylla sig själv. Loosade alla matcher, även om 3 av 4 var väldigt jämna. Vilket egentligen var ännu mer bittert för hade jag varit tränad så hade det antagligen gått vägen.
Men vad gör egentligen det när man är iväg med ett så roligt gäng som vanligt? Mycket flumm, mycket snask (kladdkakan jag bakat var mycket uppskattad) och en hel del bus. Snacka och berätta roliga histoerier in på småtimmarna och var alldeles jättetrött dagen efter. Det värsta är väl att det gör att jag saknar träningen så mycket mer. Tyvärr orkade sig inte kameran upp i hallen, men snart får man förhoppningsvis lite seriösa bilder från Sjöberg.
Men vad gör egentligen det när man är iväg med ett så roligt gäng som vanligt? Mycket flumm, mycket snask (kladdkakan jag bakat var mycket uppskattad) och en hel del bus. Snacka och berätta roliga histoerier in på småtimmarna och var alldeles jättetrött dagen efter. Det värsta är väl att det gör att jag saknar träningen så mycket mer. Tyvärr orkade sig inte kameran upp i hallen, men snart får man förhoppningsvis lite seriösa bilder från Sjöberg.
Dags att packa
Jaha, jag är redan trött på att vara hemma så jag packar väskorna och drar tillbacka till Växjö igen. Eller, nej, inte direkt. Det vankas nämligen badmintontävling i Simrishamn i helgen. Jäkligt kul, speciellt för mig som inte tränat på sisådär 4 månader. Men som den gamling jag nu blivit, om man jämför åldersskaran som ska med, så kör man ju på rutin. Nä, men jag sattsar väl inte direkt på vinst, nu gäller det bara att ha roligt.
Jag insåg igår efter träningen att så fort man ställer sig på planen så inser man hur mycket man saknar det. Speciellt när man igår möttes av öppna armar och diverse kramar. Det är alltid ett rent nöje att umgås och åka iväg med alla glada CBF:are. Speciellt eftersom vi sattsar på att vinna, men är måna om att vi faktiskt ska ha kul på vägen. Att det bara är vi som laddar upp kvällen innan med en rejäl bit kladdkaka och pengapoker. Att vi kan ligga uppe halva natten och snacka, även om vi vet att vi ska tävla dagen efter igen. Dessutom vet man, att om det skulle gå dåligt, så håller aldrig den sura minen längre än några minuter, för det är alltid någon på läktaren som får en att skina som en sol igen. Att det dessutom är badmintonen som hjälpt till att skapa den jag är idag. Låt det aldrig försvinna helt och hållet ur mitt liv.
Jag insåg igår efter träningen att så fort man ställer sig på planen så inser man hur mycket man saknar det. Speciellt när man igår möttes av öppna armar och diverse kramar. Det är alltid ett rent nöje att umgås och åka iväg med alla glada CBF:are. Speciellt eftersom vi sattsar på att vinna, men är måna om att vi faktiskt ska ha kul på vägen. Att det bara är vi som laddar upp kvällen innan med en rejäl bit kladdkaka och pengapoker. Att vi kan ligga uppe halva natten och snacka, även om vi vet att vi ska tävla dagen efter igen. Dessutom vet man, att om det skulle gå dåligt, så håller aldrig den sura minen längre än några minuter, för det är alltid någon på läktaren som får en att skina som en sol igen. Att det dessutom är badmintonen som hjälpt till att skapa den jag är idag. Låt det aldrig försvinna helt och hållet ur mitt liv.
Typiskt?
Igår kom mamma innanför dörren och jag satt och spelade lite musik medan jag lagade mat. Då uppselade sig den typiska förälder-om-ungdomars-musiksmak-diskussionen, som jag tack och lov inte upplever allt för ofta.
- Vad är det här för musik? Lyssnar du verkligen på det här?
- Det är det här vi dansar loss till som mest när vi är ute!
-......*mamma ser ut som hon får rysningar*
Det ska bli intressant att se vad man säger om ens egna barns musiksmak i framtiden. Undra om man kommer bete sig lika skeptiskt som sina egna föräldrar. Men jag slår vad om att både mina far och morföräldrar tyckte att Bee-gees och Pink Floyd inte var någon ultrahit.
- Vad är det här för musik? Lyssnar du verkligen på det här?
- Det är det här vi dansar loss till som mest när vi är ute!
-......*mamma ser ut som hon får rysningar*
Det ska bli intressant att se vad man säger om ens egna barns musiksmak i framtiden. Undra om man kommer bete sig lika skeptiskt som sina egna föräldrar. Men jag slår vad om att både mina far och morföräldrar tyckte att Bee-gees och Pink Floyd inte var någon ultrahit.
Jubilar
jag glömde säga grattis till en liten ettåring igår. Nämligen mitt körkort. Förlåt att jag glömde dig!
Bryskt uppvaknande
Jag gillar inte att bli väckt av telefonen. Eller, jag blir ju väckt av telefonen för det mesta, men jag gillar inte att bli uppväckt av att någon ringer. Speciellt inte när det är tidigt på morgonen. Just detta hände för cirkus en timme sedan. Det visade sig att Hans, min optiker, hade blivit sjuk. Så jag får vänta till på måndag. Jag gillar dock hennes slutkommentar. "Så Fredrik, nu får du gå och lägga dig igen". Vad hon kanske inte vet att är att jag verkligen inte kan somna om sådär bara. När jag är väckt, så är jag rätt vaken, även om jag är trött. Bittert.
Home, sweet home
Då var man tillbaka in old K-town igen. Det känns redan lite konstigt, samtidigt som man känner sig hemma. Trodde ärligt talat att det skulle kännas mer som att jag var semester eller något. Men man finner väl sin plats i vardagen snabbt, när man befinner sig på gammal bekant mark.
Man ser gymnasieleverna springa förbi ute i backen och inser för sig själv hur längesedan det var som man gick där. Då kände man sig jäkligt vuxen och de som var 1,5 år äldre var ju praktiskt taget panchisar. Nu är jag en sådan panchis. En som bara är borta helt pltösligt för att starta ett nytt kapitel i livet. Tiden går, men de djupa tankarna består. Men vad vore väl livet utan lite funderingar?
Man ser gymnasieleverna springa förbi ute i backen och inser för sig själv hur längesedan det var som man gick där. Då kände man sig jäkligt vuxen och de som var 1,5 år äldre var ju praktiskt taget panchisar. Nu är jag en sådan panchis. En som bara är borta helt pltösligt för att starta ett nytt kapitel i livet. Tiden går, men de djupa tankarna består. Men vad vore väl livet utan lite funderingar?
Snart dags för hemfärd
Här sitter jag och väntar på att få åka hemåt. Får se när Alle hör av sig och det blir dags för mig att rulla mot the town of Karlshamn. Det ska bli riktigt skönt att komma hem, och det här väntandet gör en sjukt uttråkad. Alla de som är kvar festar så det finns inte direkt något att göra. Jaja, Achmed får underhålla för stunden.
Fastnade framför photoshop...
Jag borde sova, men sitället lyckasjag fastna framför photoshop istället. Mindre bra, för jag kommer vara så trött imorgon. Men bilden blev lite kul i alla fall...
Skrattar bäst som skrattar sist...
Kom precis hem från Mackan. Vi har suttit med arbetet större delen av dagen, och vi har fått ihop hela 4 sidor! Sammanlagt. Mindre bra, men bättre än att inte ha kommit någon stans. Så imorgon blir det fortsatt plugg för att komma så långt som möjligt innan vårt så kallade jullov tar vid. Det ska bli riktigt skönt att komma hem, men något säger mig att jag kommer sakna campus och min lägenhet efter inte så lång tid.
För övrigt så skrattade Mackan åt min dåliga syn innan, men jag skrattade minst lika gott när han i panik hällde ut hälften av soporna över golvet. Det var rätt intressant att se honom garva och vara förbannad på en och samma gång. Snacka om simultanförmåga...
För övrigt så skrattade Mackan åt min dåliga syn innan, men jag skrattade minst lika gott när han i panik hällde ut hälften av soporna över golvet. Det var rätt intressant att se honom garva och vara förbannad på en och samma gång. Snacka om simultanförmåga...
Slapparsöndag...eller?
I morse vaknade man upp lätt bakis, med en kurrande mage som skrek efter frukost. I helt normalt Fredrikmanér drog jag igång ett storkok risgrynsgröt, vilket tog en timma cirkus, varpå jag kunde äta en riktig brunch med gröt och skinkmackor med senap. Och så gott det var!
Efter en rejäl paltkoma blir man självklart fruktansvärt sugen på frisk luft. Tyvärr orkade jag inte gå själv, men Mårice orkade inte gå förrän 15. Och vad hittar man på i 2 timmar? Jo, man är helt normal sådär dan efter festandet och drar till gymmet, snabbt hem, och ut på promenad med Mårice.
Som sagt, vanlig slapparsöndag...
Efter en rejäl paltkoma blir man självklart fruktansvärt sugen på frisk luft. Tyvärr orkade jag inte gå själv, men Mårice orkade inte gå förrän 15. Och vad hittar man på i 2 timmar? Jo, man är helt normal sådär dan efter festandet och drar till gymmet, snabbt hem, och ut på promenad med Mårice.
Som sagt, vanlig slapparsöndag...
Kaslistnedskjutning, lussefrulle och Assar
Igår var det dust mellan kaslisterna och Assar på ett välvalt game of laserdome. Det var riktigt kul, och svettigt, och vi vann med rätt övertygande siffror, vilket kändes väldigt skönt. Min insats var väl inte direkt hundra, men det var kul i alla fall. Så nu gäller det bara att komma på vad som ska stå på deras svarta tavla i någon månad framöver.
I morse var det EHVS lussemys som gällde. Eftersom senaste Assar var färsktryckt passade vi på att dela ut den till alla morgonpigga ekonomer. Den som kan lägga vantarna på ett ex kan ju se att jag försökt mig på ett gedigert arbete till detta nummer. Jag har nämligen inte bara layoutat 3 artiklar + julannonssidan, jag har även skrivit två av artiklarna. Get it!
I morse var det EHVS lussemys som gällde. Eftersom senaste Assar var färsktryckt passade vi på att dela ut den till alla morgonpigga ekonomer. Den som kan lägga vantarna på ett ex kan ju se att jag försökt mig på ett gedigert arbete till detta nummer. Jag har nämligen inte bara layoutat 3 artiklar + julannonssidan, jag har även skrivit två av artiklarna. Get it!