sandevarn

Jag satt och kollade på mina kollagebilder på lunarstorm. Jag vet att jag är ett geek, men det är ett bra ställe om man gillar sånt fjönteri, och jag trivs med det, så vafan. Men iaf, råkade ramla in på mina bilder från paris, och kom fram till att jag saknar det så mycket. Jag beundrar nästan mig själv, det kanske är töntigt, men jag tycker det är ganska skrämmande att åka iväg till någon som man bara mailat två gånger, och snackat lite på msn med. Nu var det ju inget problem, för jag hamnade i en jättebra familj. Men ändå, spänningen innan, spänningen som kom när vi gick in deras klassrum, och alla bara satt och storglodde på oss. Och när dom sedan började rabbla franska med oss, som vi kunde det flytande, ska vi inte tala om.

Självklart blev det både smågnabb, trötta suckar och sura miner under resans gång. Men jag tyckte ändå det var grymt kul. Jag är inte den som bara lägger ner allt för att jag är kinkig på vissa saker. Visst kan jag oroa mig ganska mycket ibland. Men när man är så många tillsammans orkar man inte bry sig, det löser sig (sa gumman och sket i vasken). Själv blev jag lite kinkig när min värd klockan 4 på natten börjar bråka med sin flickvän och vägrar säga något. Det är svinkallt och vår taxi kommer inte, så han får ringa sin mamma som kommer och hämtar oss. Hon var lagom kinkig på honom, jag var lagom kinkig på alla. Men hon bara vände sig om och log mot mig och frågade om jag hade haft en trevlig kväll, och antog att jag ville hem och sova. Sen orkade jag inte bry mig mer om det. Gjort var gjort.

Nästa år ska jag inte läsa någon franska. Grymt skönt att slippa ett språk, för det är ganska jobbigt. Och eftersom jag ska läsa engelska C så kommer jag ha det hårt nog. Men ändå känns det lite ledsamt. Man har haft franskan i sex långa år nu, och fortfarande inte lärt sig det så förbenat bra. Så det känns lite som om de här 6 årens slit inte varit till någon nytta, om det bara ska försvinna. Kanske ska man i framtiden försöka dra sig tillbaka till paris, och verkligen få in skiten. Att kunna flera språk är grymt häftigt, och underlättar båda på det personliga planet, men även när man söker jobb. Det skulle vara grymt härligt att bara ta en sväng ner till Paris för att känna på känslan igen, det blir nog inte samma sak, men vafan. Kankse skulle man åka ut till Aymeric och bara knacka på dörren,"här är jaag!!", det var trots allt inte svårt att ta sig dit. Men jag vet inte. Han vill nog inte träffa mig mer, eftersom han inte svarar när man skriver till honom på msn.

Det roliga är, att hela veckan när vi var där, så var det gråmulet, men det kommer jag inte ihåg. Jag har bara minnen från händelser, vad folk har sagt och gjort. Det är först nu när jag kollar på bilderna som jag kommer ihåg kylan.(förutom sista dagen då det helt plötsligt blev sisådära 20 grader). Men alla intryck trycker bort det dåliga vädret. Nu när jag tänker pådet så började det hagla när vi åkte vespa när vi skulle shoppa. Ett av de starkaste minnen är just på vespan. När Aymeric styrt oss igenom ännu en trafikstockning, som om han aldrig gjort annat, och man ser eiffeltornet bakom en krök som blinkar nåt så jävulskt! helt sjukt fint. Samma syn fick man när vi var på restaurangen precis bredvid. Tyvärr glömde jag kameran den kvällen, vilket är något som jag kommer ångra till den dagen jag dör...eller..ja.

Som sagt, trots allt som kanske gick fel, så har man mestadels goda minnen. Speciellt den där känslan av att "jag klarade det!" jag dog inte, jag avskydde inte maten, mina värdföräldrar var inte konstiga. Men jag tror nog jag hade klarat det ändå. Jag kom trots allt i en av de bättre, och de andra klarade sig med fint, utan att klaga. Vilket jag beundrar stort. Jag kan inte säga annat än att detta är ett minne för livet, som aldrig ska försvinna! Och jag hoppas det kommer bli fler liknande resor, när man får klara sig på egen hand och så. Sjukt häftigt. Over and out!

Jajjemen, jag har ju varit lite sådära seg måste jag erkänna. Inte bloggat på säkert över en månad! dumma mig, så det bara smäller om att! Tyvärrt har jag inte heller någon bild att publicera. Jag måste erkänna att det varit jääääkligt dåligt med fotograferandet den senaste tiden. Men efter att jag la händerna på Daniels eminenta kamera så verkar alla andra skit! oups!

Nu har jag faktiskt sommarlov, för de som inte visste det. Pauwh rikh-thight! Det finns ingen underbarare känsla än frihet. haha. Men tyvärr har jag varit dålig på att ta kontakt med folk. Menmen, var iaf ute och badade med Dennis i veckan, började läsa en ny bok, stack ut och solade ensam och så. Så helt dåligt har det ju inte varit. Tyvärr äter jag alldeles för mycket glass, godis och sånt sött skit under sommaren och blir tjock. Dumma mig! Det tykiga är att nästa vecka är alla hemma! Mamma och pappa har semester, och johan kommer hem. Inte jätteldesen över att johan kommer hem dock, eftersom han köpt vårt playstation 2. Och nej, vi ville inte ha ett X-Box 360, och därför köpte vi inget sådant!

Nästa vecka ja! då ska jag klippa mig. Inte för att det smäller högst över huvud taget eftersom det är Östersjö! Fan va gött. Tyvärr är jag typ pank, men jag får la låna lite av mor och far så länge. Får ju inte lön förräns den 25:e det suger hårt. Men drickan är iaf fixad, och behöver inte betalas förrän efteråt. Det känns skönt! Inte för att jag gillar att va skyldig folk penger. Men detta är en pålitlig källa. haha. Det blir grymt mycket musik, flas och partyparty nästa vecka. Måste även checka P3:s sommartoppen i år igen. I år kommer Linda Bengtzing, hon är inte för ful alls! *raur* Och även Veronica Maggio, hoppas hon är lika skum live som på radio, haha!

Imorgon ska jag på Konfrontation, alltså konfirmation för de som inte fattar. Som tur väl är så behöver vi inte gå i kyrkan, för kyrkan är redan avklarad. Hehe! Riktigt skönt. Så det blir bara grillat och annat gott. Inte helt fel. Måste dock försöka umgås lite med mina vänner. Som sagt varit grymt dåligt med det på senaste tiden! Puss på skinkan! Over and out.