sandevarn

Jag älskar Växjö, campus och allt som kommer med det. Men det finns en liten negativ sida med att råka tillhöra ekonomihögskolan och EHVS. Jag är en såndär, ja du vet, ekonomjävel. E-k-o-n-o-m-j-ä-v-e-l. Inte för att jag någonsin blivit kallat det rätt ut. Eller jo det har jag visst. Men man ser det i ögonen. Ser hur fort en tinrande, smått berusad blick i kön till Sivans, plötsligt liknar ögonen på en ilsk liten knähund som ska försvara sin pensionärshusse. Någon som tre ynka sekunder tidigare skrattade och var allmänt loj, plötsligt efter svaret på frågan "så vad pluggar du?" kan bli så underbart disträ.

Inte för att det här är något som jag går och funderar på varje dag, men det var en diskussion jag råkade höra i biblan idag som startade mina funderingar. Nu tänker väl ni att jag är en såndär jävel som tjuvlyssnar på andra när dom pratar, medan jag försöker se allmänt pluggig ut med huvudet insjunket i den nya ekonomistyrningen. Då tänker ni helt rätt, för kalkylering är då fan inte mitt favoritämne. Det är mycket roligare att lyssna på när andra snackar skit, speciellt när det handlar om ekonomer, utan att dom vet att dom har en framför-diagonalt-och bredvid sig.

Diskussionen startade med att den ena yttrade sig om att grannen hade haft fest igår, igen. Det var inte riktigt där jag gick igång, de flesta på campus har grannar som festar, igen. Det var när meningen "ja, han ekonomen ni vet". Underbart tänkte jag, en anledning att slippa läsa om flerkostnader för en stund. Tydligen hade hon haft problem med hans fester tidigare, och så spelade dom två låtar på repeat på varje fest (troligtivs sexy bitch och hotel room service av någon underlig anledning). Tydligen var han dessutom sådär bratigt jobbig, lät som om dom hoppade hage och körde bara veven och tydligen var sjukt slibbig på krogen med sina champagnesprutande vänner (Dvs, har backslick varpå hon aldrig yttrat ett ord till honom). Det är underbart hur en stil tydligen sätter standarden för alla de 400-500 andra som studerar vid ekonomihögskolan.

Men jag är inte bitter, och absolut inte den som är den. Så när samtalet kändes som överstökat log den inre djävulen inom mig, så jag slet upp min väska med ett hyffsat stort emblem som skriker ut "ekonomihögskolan i Växjö". Släppte i mina böcker såg och såg upp på tjejen framför mig som plötsligt tystnat med sina två ekonomhatande vänner. Ler stort och lämnar platsen. Lite nöjd över min lilla tjuvlyssning, men även för att jag är en sån där ekonomjävel som många inte riktigt vet existerar. Men samtidigt lite fundersam över hur många av mina och mina vänners lite lätt polisstuderande-dissnings-samtal som råkat höras av en framtida överhetens man.