Baby's romance
Jag började lyssna på Chris Garneau för ett tag sen och kan inte riktigt släppa honom. Underbar röst, underbara texter och en inlevelse to die for, så att säga. Och som vanligt när jag gillar folk så får de gärna vara bra live. Vilket Chris självklart är. Hade man haft hälften av den talangen hade man varit glad.
Nämen om man skulle bli med...
Inte barn. A bit to early för det. Men domän, en punkt-com:are, det är det nog dags för. Eller, egentligen har det nog varit dags länge. Men nu känner jag att jag faktiskt har arbetat fram en sida/portfolio som jag känner mig nöjd med, och som jag kan tänka mig att visa för andra.
Det är ju lite så. Att jag kanske vrider och vänder på saker och tycker inte att det är tillräckligt bra, för jag vill fixa lite till. Men även jag måste lära mig släppa taget. Bättre att synas än att inte synas alls? Nja. Inte om det är ögly as jag vet inte vad. Bättre att synas med med något enket och stilrent som ändå visar upp vad man kan? Ja.
K-k-k-offeinkicken talar
Just nu är jag SÅ fruktansvärt speedad. Tog en promenad ner till stan för för ett möte, vilket resulterade i en "liten" bunke Starbucks för att späda på en liten avsaknad av amerikatt och alla och allt som hör därtill. Skulle så gärna vilja dra ihop lite pengar och sticka över och träffa lite människor som jag inte sett på alldeles för länge.
Hur som helst så blev det kaffe på mötet också. Ett möte om en oviss sommar och hur det skulle kunna förändras beroende på hur svallet ifrån gårdagens intervju väljer att arta sig.
Så ja, hur gick det igår? Det kändes bra måste jag säga, även om man alltid efteranalyserar sina svar lite. Men djupare än så vågar jag inte gå. Det får tiden visa. Nu ska jag utnyttja min speedighet till en promenad i solen. Det gäller att utnyttja every moment så att säga.
Time for interview
Imorgon smäller det. Imorgon ska jag vara mitt bästa jag. Imorgon ska jag visa världen att jag behövs. Imorgon ska jag iväg på en intervju för en tjänst som marknadsassistent. Jobb med internationell koppling. Wöndörföll, på ren svenska. Och för att jag ska vara mitt amerikanska-awsome-self så behövs sömn. Dvs, nu. Godnatt gottfolk.