Lätt stressad när framtiden kallar
Hur underbart känns det inte att vara stressad redan innan första kursen har dragit igång? Hur jäkla gött känns det inte att vara stressad över något som inte ens har med kursen att göra? Helt underbart. Fast egentligen. Egentligen ljög jag ju faktiskt nu. Kursen heter ju ändå framtida marknadskommunikation, så det kanske inte är helt konstigt ändå att man oroar sig för just framtiden.
För nu är det ju faktiskt så, att det är dags att bli seriös igen. Det är dags att ta tag i sitt liv. Frågan är ju bara hur? Det underbara är ju att man får nog av att ställa sig den frågan själv. Man mår alltså underbart prima när femtioelvatusen andra människor frågar vad man ska göra av sitt liv nu när man snart är klar.
För ska sanningen fram så får den inte ljuga, för jag har inte kommit på någon dåligt skrytsam och bortförklarande überdröm som aldrig kommer gå i uppfyllelse. Sanningen är helt enkelt: JAG VET INTE! För hur lätt är det när man är fast i ovisshetens klor? Jobba = Pengar, ja tack. Nackedeln är bara frågan om vad jag vill jobba med och att över huvudtaget få ett jobb. För att inte tala om det största problemet i att kanske tro på sig själv, för vad fan kan jag egentligen? Studera = Sure, men jag är lite trött på det. Samtidigt så skulle jag en gång för alla vilja ta tag i de där grafikdrömmarna som legat på hyllan och dammat ett tag, men frågan är samtidigt, håller jag för jobbet? What to do?
För ska sanningen fram så får den inte ljuga, för jag har inte kommit på någon dåligt skrytsam och bortförklarande überdröm som aldrig kommer gå i uppfyllelse. Sanningen är helt enkelt: JAG VET INTE! För hur lätt är det när man är fast i ovisshetens klor? Jobba = Pengar, ja tack. Nackedeln är bara frågan om vad jag vill jobba med och att över huvudtaget få ett jobb. För att inte tala om det största problemet i att kanske tro på sig själv, för vad fan kan jag egentligen? Studera = Sure, men jag är lite trött på det. Samtidigt så skulle jag en gång för alla vilja ta tag i de där grafikdrömmarna som legat på hyllan och dammat ett tag, men frågan är samtidigt, håller jag för jobbet? What to do?
Kommentarer
Postat av: sara
sånt där e skitsvårt.. då ska du inte sommarjobba hos oss i år?
Postat av: ebba
lägg av! du håller, fatta det nån gång. ta tag i drömmarna och KÖR!
Postat av: Jenny
Jag håller med, jag vet inte heller vad jag ska göra till hösten! Jättestressande att fundera över det :(
Trackback