Förkylningshelvete
Jag bara väntade på det. Har känt i kroppen att det varit på stort G nu i över en vecka, så igår slog den till. Förkylningen. Och vad skyller vi det på? Jo alla jävla airconditioners som blåser ut ishavsluft på heltid.
Är man ute är det på gränsen till för varmt (om man är mitt i solen, mitt på dagen, annars underbart!), men kommer man in är det svinkallt, eller så har man en fläkt blåsandes rakt i fejjan. Det intressantaste är att jag kommer ifrån ett kallt land. Ja, ett kallt land. Det är sådant man förstår när man får perspektiv på saker och ting. Jag börjar förstå min faders hat till kyla (förutom på julen. Ljuva snö!). Jo, som sagt, jag kommer ifrån ett kallt land, vilket borde betyda att jag inte bryr mig. Men ack så fel. Här klagar de om det inte är typ 15 grader mindre inomhus. På biblan har jag till och med börjat ta med mig en tröja.
Så jag år väl helt enkelt stå ut med en förkylning ett tag. Jag borde hänga mer utomhus. För där slipper man de arktiska vindarna. Men för att vara lite mer positiv så är jag inte ensam. Så risken att jag blivit smittad av någon är rätt stor. Snörvel, snörvel och host. Det är det nya all-förstådda språket på Clemson Campus.
Kommentarer
Trackback