sandevarn

Idag är dagen då jag saknar att handla allt själv. Att ha kylen full med grejer att göra vilken mat jag vill. Visst, jag har ett kök här, men eftersom jag har en full mealplan så är det onödigt att shoppa kylen full. Dessutom finns inte riktigt samma utbud här som hemma. Jag saknar dessutom att ha gångavstånd till affären. För jag ger ju egentligen blanka fan i att affären har öppet 24/7 om man måste ha en bil för att ta sig dit.

Men mest av allt så saknar jag just idag ett eget rum. Det hade inte ens behövt vara en egen lägenhet. Bara ett eget rum att få stänga in mig i. För även om jag är en ganska råsocial person, så kan även jag få nog ibland. Bara köpa en fet påse lösgodis (vilket jag precis insåg att jag också saknar idag) och slänga sig framför tv:n, gosa in sig i alla kuddar och glo på en eller två filmer i full mysmundering och bara känna sig sjukt fläkig.

Men för att avsluta. Nej, känn ingen oro för mig kära läsare. Jag har det utomordentligt jättebra här. Det är bara normalt att längta lite ibland. Det är sånt som kan hända när man är lite sådära småtrött och man blir irriterad på varenda liten grej. För hur skulle man annars kunna uppskatta allt runt omkring en, om allt bara var super hela tiden? Nej, ingen kan vara på topp på tjugofyrasju. Men imorgon, efter välbehövlig sömn, så kommer jag vara där igen. Och frågan är om jag då inte ska göra en stor jäkla kladdkaka som jag längtat så mycket efter också?