Jag skyller på mamma, för hon jobbar inte här.

Det känns som om jag klagat en del på sistone. Det må vara så att jag varit lite trött senaste veckan, och nu har jag fått anledningen. Jag har blivit förkyld. Toppen. Dock är jag lycklig ändå, eftersom jag hellre är sjuk nu än under thanksgiving. Så kanske borde jag rikta mina tack till alla baciller som valde kötta sig ner i min hals just idag. Tack!

På tal om baciller så fick jag ett lätt psykbryt idag. När jag låg där på soffan, tyckte synd om mig själv och efter att ha tagit mig igenom dagens andra film, så blickade jag ut över lägenheten. Lägenheten som hade kunnat se helt okej ut (så okej som det nu blir med en ful grå heltäckningsmatta). Men istället såg den ut som om 15 sopbilar brummat in genom väggen och spytt ut allt sitt innehåll i vårt vardagsrum. Och nej, jag överdriver inte. Typ.

Det må vara så att jag är min mors son. Det vill säga lite lätt manisk när det kommer till renlighet, för att vara kille, student och i min ålder åtminstone. Ty i närheten av min mor kommer jag nog inte på ett tag. Det lovade jag mig själv efter en vad jag ansåg vara en alldeles för utdragen flyttstädning tidigare i år. Förlåt mamma. Det har i alla fall inte gått så långt att du kommer upp och städar om min lägenhet när du är på besök. Men lite mani har jag ändå ärvt. Sen har jag liksom på två år i egen lya lärt mig att mamma faktiskt inte jobbar där.

Tillbaka till ämnet, en überskitig lägenhet bestående av femtioelvatusensjuttiotvå personliga prylar som torde befinna sig i det egna rummet och inte minst i tillhörande garderober. Men även ett diskberg som jag döpt till mount dishmoore, och en sop/återvinningshörna där en skunk slagit läger en vecka utan att vi märkt något. Badrum och liknande vill jag, med tanke på känsliga läsare, inte ens nämna.

Så vad gör Fredrik i sin febervirrighet? (som var näst intill obefintlig egentligen, men jag kände att jag skulle få mer medkänsla i min historia på så sätt). Jo jag diskar upp den mesta disken, slänger sophelvetena, dammsugar och städar mitt/vårt rum, röjer handfat och speglar, likt en dammvippsorkan på speed. Nu andas jag, för att kunna ta mig ann toan och vardagsrummet. Sen kommer jag troligtvis däcka på plats. Men jag kommer åtminstone inte riskera att bli uppäten av muterade damråttor. 

Nämnde jag förresten att typ varken disk eller skit var min? Nej, det gjorde jag nog inte. Värt att nämnas. Så uppenbarligen så jobbar faktiskt mamma här ändå. Mamma stavas Fredrik Sandevärn.

Kommentarer
Postat av: ebba

haha, underbart fredrik. skrik lite på dina roomies nu bara så de också städar och diskar upp din skit ibland. puss =)

Postat av: sara

haha! vilken drömlägenhet ;D

2010-11-14 @ 09:13:52
URL: http://fabulousprincess.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback