sandevarn

Lite så är jag för tillfället. Jag har kollat 15 gånger att jag har allt som jag ska ha till min intervju på amerikanska ambassaden på måndag. Det är bara så förbenat jobbigt att de överallt måste tala om att "har du inte allt så får du boka en ny tid". Hade jag bott i Stockholm hade jag inte brytt mig så värst. Hade jag vet att att man snabbt kunde fått en ny tid hade jag brytt mig ännu mindre. Tyvärr är jag varken boende i Stockholm eller har någon tid över förrän det praktiskt taget är dags att bege sig.

Den sista stenen. Visumet är den sista stenen som ska falla ifrån min mage. Den ligger rätt tungt nu. Jag menar sedan är det hårda över? För eftersom jag är så lite nervös inför bara visumansökan så kommer jag absolut inte känna något som helst när jag står där på Kastrup och vinkar av föräldrar och Sverige med allt som det innebär för ett halvår. Nej då, jag kommer absolut inte vara nervös.