Run betch, run
Dagen har gett mer rörelse än vad som var beräknat. Rätt mycket mer, rättare sagt. Jag vaknade tidigt, men bestämde mig att dra ut på min vanliga morgonpromenad trots att jag skulle ut med alle senare. Visste ju inte riktigt hur långt krypplingen skulle klara med den skadade foten. Det visade sig några timmar senare att foten höll riktigt bra, så det blev en rätt lång runda där också. Lite alldagligt skitsnack dessutom. Det är alltid trevligt.
Det enda var ju att jag dessutom hade bestämt mig för att antingen styrketräna eller springa en runda på eftermiddagen. Dessutom var det så skönt i luften, så jag testade att springa några varv i spåret. Tanken var att jag skulle se om det höll för 4 varv, dvs 5 km. Men 4 blev 5, 5 blev 6 och 6 blev 7. Dessutom tog jag mig en svängom i skogen så att det hela skulle bli 9 km jämt. så nu har Fredrik sandevärn för första gången i sitt liv sprungit 9 km i ett streck. Lucky me. Imorgon tar jag fan sovmorgon. Det är jag värd.