sandevarn

Nu har man varit så duktig att man avklarat all dagens träning redan innan klockan 4. Det är inte att leka med alltså. Nu ka man bara chilla en stund innan det blir dags att laga lite mat för att fylla på det förlorade energiintaget. Idag sprang jag en ny runda som mamma hade pekat ut på en karta. Visste inte redigt var jag skulle, men det var inte så svårt att hitta, så jag lyckades ta mig runt rätt bra. Benen kändes riktigt bra (förutom min vänstra vad möjligtvis som jävlas varje gång, men den domnade efter 8 km, haha). Flåset dog väl bitvis, men det är bara att ta nya tag så fungerade det igen.

Det känns alltid så jäkla härligt när man inte tror att ma ska klara något, och så flyter det bara på hela vägen. visst, segt i uppförsbackar och sådant, men aldrig så jag kände att jag inte kunde fortsätta. När man väl kom på plan mark igen så ville benen bara ännu mer. Tror rundan var ungefär 1 mil, om man får tro mamma rätt. Men jag sprang på strax under min vanliga tid, så det kan nog stämma rätt bra. Eftermiddagen har varit mumsfillibibblan för både kondition och psyke.