sandevarn

Kom på att jag måste se Pearl Harbour någon dag. Och jag vet vad många tänker nu. SHIT, vilken tönt, den filmen suger åsneballe! Men jag tycker inte det, så låt mig tycka det! Jag diggar musiken som fan, och förresten skulle Kate Beckinsdale göra sig sjukt bra på 30-40-talet. She's one lovely lady. Och om du nu tänker, "jävla pervo, du ser den bara för att hon är med". Så nej, så är det inte heller. Visst, det är en överdramatiserande, glorifierande amerikansk blockbuster. Men på någon konstig vänster håller den för mig ändå. Förresten återger den galma minnen, vilket gör att jag ser den bäst själv, helt ensam. Få inga konstiga tankar nu, men ibland när man behöver tänka måste man vara ensam. Pearl Harbour är en sådan film för mig. En tänkarfilm.

Bra musik från filmen:

Charlotte K - Heart of a volunteer
Faith Hill - There You'll be

Och har du något att säga, så säg det. Eller skriv menar jag. Bättre att skriva en rad än att bara läsa och sen tänka. Dela med dig för fan. Och dissar du mig så dissar jag tillbaka, det blir roligast så.